Nymh

Klämande Grävande Krypande Simmande

 

 

Om vi pratar om agslända nympher kan man säga att vi kan dela de i 4 grupper eftter deras habitat och levnas sätt. Dagsländorna livccykel är ganska kort som än vuxen slända, men som nymher lever de mycket länge. nympherna kan vi dela i fyrakategorier som bilden visar.  Karakterstiska drag för dessa kategorier kan vi beskriva på följande sätt

Klämande nypher

Har en plat och brädd kropp och starka ben. De trivs bäst i stark stömmande vattendrag men det finns också några arter som bor i i stillastånde vatten. De fördrar stening botten.

Grävande Nympher

Grävande nympher lever hela sitt liv i tunnlar i bottnet och finns alla typ av vattendrag. Dessa nympher föredrar mjukr botten.

Simmande Nymper

Simmande nymper hittar vi i strömmande och stillastående vattendrag, men föredrar lugnare delar av älvarna eller nära knaten i stillastånde vattendrag blan vegetation. De är bra simmare.

Ktypande Nympher

Krippande nymper hitar vi i starstömmande vattendrag. De har en kropp som är anppasad till miljö de lever i.

SLÄNDANS LIVSCYKEL

Egg - Nymfe : 

den första stadium i Dagsländans livscykel börjar men en befruktat ägg som senare utväcklas till nymph. Alllt detta sker i en period som sträcker sig från 2 månader upp till 2 år. Ytre faktorer som vattenteperatur tillgång till mat betämmer hur lång denna perioden ska vara. Oftats den avslutats vid 1 år, men som sgat kan vara mycke längre. Vad gäller storleken på nympher den kan också varier från från några mm till 25 mm beroende på art. det är samma sak med utseendet det kan variera väldigt mycket frå art till art. Antal stärtspötar della vuxa inslandor i två grupper de som har 2 och de som har 3 stycken. VAd gäller matten man kan säga att dgslända nympher är Herbivore, men det fimns också några arter andra levande alrver och liknande, men det är inte som många arter som gör det. Nmpher är jätteviktiga i Öringens och speciellt hos Harrens kost. Vad gäller vatten miljö de trivs bäst i neutral som har en PH värde från 7 och uppåt

Kläckare

När  nymper når sista fasen i nymph stadiumu, då börjar kläkningen och förvandligen till vattenburen insekt. Själva metamorfosen från nymph till Subimago / Dun stadium inträffar i vattenytan och är beoende av arten. Dert kan dröja frå ettt par minuten till 10-15 minuter att genomföras . Detta berör oftast  av arten, men vädret har ockso väldigt stor betydelse i metamorfozi och hur lång tid behövs att metamorfoza är avslutat.

Subbimago / Dun

Subimago karakteriser färgade vingar, tidliga mönster på kroppen. Detta stadium är oftats väldig kort från några minuter kanske till några timmar. Vid slutet av denna stadium insekt skiftar skal och hud och börjar sin sista levnadscykel.

Imago / Spinner

Nu när sista levnascykel har påbörjat inset har Bytat färgen på vingar från färjade tilll genomskildiga, har fått längre stjärtspröt  och den är känsmoden. Nu återsår bra att para sig och lägga ägg och på detta sätt avsluta sin kort levnascykel.

FAMILJER & ARTER

Familj/Art/ Längd

Kännetecken Nymph / Slända

Kläcknings period i Sverige

2 Stjärnspröt

FAMILJ:

Baetis

Längd på kroppen 5 - 12 mm

Arter:

B.Rhodani / Stor Åslända / Large Dark Olive Dun / 5-11mm

B.Scampus / Liten Åslända / Small Dark Olive Dun / 5-7mm

B.Vernus / Sydlig Åslenda / Medium Olive Spinner / 5-8mm

B.Subalpinus / Fjällåslända /5-7mm

B.Muticus / Grå Åslända / Iron Blue Spinner/5-7mm

B.Niger / Svart Åslända / Iron Blue Dun/

5-8mm

 

Nypmh har följande kännetecknet:Korta stjärnspröt, slank kropp och små orörliga gälar.

Slända har två stjärnspröt, små liggande bakvingar. De är svåra att skilja åt de, men man kan generell dela dem i tre grupper:

1. B.Rhodani Och B. Scampus ingår i Grå/oliv Beatis åsländor

2. B.Vernus, B. Subalpinus,

B.Fuscatus, B.Lapponicus, B.buceratus Ingår i grupp Krämoliva åsländor

3.B.Niger, B.Digatatus, B,Muticus är arter som ingår i grupp Mörkgråa åsländor

 

B. Rhodani

Söd. Sve. april-okt.

Mell. Sve. maj- okt.

Norra Sve. juni

B.Scambus

Söd. Sve. juli-aug

B.Vernus

Söd. Sve. maj-sep

Mell. Sve. jun-sep

B.Subalpinus

Mell Sve. juni-sep.

Norra Sve. juni-aug

B. Muticus

Söd. Sve. maj-sep.

Mell. Sve. juni-aug.

Norra Sve. juni-juli

B. Niger

söd. Sve. maj-okt.

Mell. Sve. maj-sept.

Norra Sve. juli-aug.

FAMILJ:

Heptagenidae

Längd på kroppen 6-14 mm

Arter:

H.Sulphurea / Gul Forslända / Yellow May Dun 11-14mm

H.Fuscogrisea / Brun Forslända / Brown May Dun 10-13mm

H.Jornensis 6-7 mm

H.Delacarlia

H.Lateralis

 

Nymph- lever i snabb strömmande vattendrag, oftast under stenar. Deras plata kroppsform och starka ben är välanpassade för livet i denna habitat

Sländor:

H.Sulphurea i dun stadium har den gul kropp och vingar, svarta ögonen hos hanar som i efterhand blir blåa.

H.Fuscugrisea hanen och honan har ett svart band på benen. I dun stadium de har en brunaktig färg på kroppen och fläckiga vingar. I spinner stadium har de en brunröd färg på kroppen och klara vingar.

H.Jornensis i dun stadium kroppen är guldbrun, men undersida på kroppen är klargul. Den också har ljusa fläckar på bakkroppens ovansida som kan synas också hos spinner, men den har genomskinliga vingar.

H.Delacarlia är nästa identiskt med H.Sulphurea

H.Sulphurea

Söd.Sve. maj-sep.

Mell.Sve. maj-sep.

Norra Sve. juni-aug.

H.Fuscogrisea

Söd.Sve. juni-aug

Mell.Sve. juni-juli

Norra Sve. juni-juli

 

FAMILJ:

Siphlonurus

Längd på kroppen 8-18mm

Arter:

S.Aestivalis/ Stor Simslända / 15-18mm

S.Alternatus/ Bandad Simslända / 14-17mm

S.Lacustris/ Liten Simslända / 10-15mm

Nymph simmar väldigt bra. de lever i rinnande och stillastående vattendrag. Kroppen är slank och lång med stora gälar.

Slända:

S. Aestivalis, dun har smutsbrun färg på kroppen och grå eller gråbruna vingar. Spinner har brun kropp,med en färgvariation på bakkroppens och bröst segment som er lite ljusare u färgen.

 

S.Alternatus, kroppen är grågrön med bruna markeringar. Vingarna är gråa och mörka band på benen. Spinner har grönbrun färg på kroppen.

S.Lacustris, Liknar mycket i dun stadiet på S.Alternatus. Spinner har kropp som är mörkbrun i bakkroppen. Undersida är mörk grågrön, bröst brunsvart, och den har inte mörka band på benen.

 

S.Aestivalis

Söd.Sve. juni juli

Mell.Sve. juni-juli

Norra sve. juni-aug.

S.Alternatus

Söd.Sve. juni-juli

Mell.Sve. juni-juli

Norra Sve. jul-aug.

FAMILJ:

Metretopus

Art:

M.Borealis / Grönögd Selslända / 10-12mm

Nymph: denna nymf hittar vi i samma miljö som simsländor, oftast i lugnare delar av älven.

Slända:Kan hittas oftast i Dalarna och Gloma i Norge. i Södra Sverige är mycket sällsynt.

Slända: I dun stadium sländan har gråoliv färg med inslag av brunt, vingarna är ljusgråa och stjärtspröt är gråa.Benen är svagt oliv färgade med gula ton.

Spinner har mer gulbrun färg kroppen, med bruna teckningar på bakkroppens ovansida. Vingarna är genomskinliga med mörka vener. Benen är gulbruna. Hanen har gröna turbanögon.

M.Borealis

Söd.Sve. juli-aug

Mell.Sve. juli-aug.

Norra Sve. juli-aug.

 
3 Stjärnspröt

FAMILJ:

Ephemera /Sandslända

Art:

E.Danica / Åsandslända

E.Vulgata / Sjösandslända

Nymph E. Danica lever ii strömmande vatten med sandbotten. det är en grävande nymph som kläcker fritt  i vattenytan. Denna nymphen saknar bruna markeringar på bakkroppens mellersta delen. Den lever i nymph stadium cirka 2-3 år.

Slända E.Danica honan  i dun stadium har brunsvart framkropp men inslag av bakkroppens gulaktiga färg.Vingarna är gulgröna med bruna fläckar. Hanen är lite mörkare än honan. Kroppslängden är 18-25mm.

Nymph E. Vulgata också en grävande nymph som lever i lugna partiet av åar och älvar. Nymphen har typiska bruna fläckar på ovansida av bakkroppens alla segment.

Slända E. Vulgata har en kropp som är sandfärgat med väldigt tydliga brunsvarta markeringar över hela kroppen. vingarna är gråbruna med bladning av gulgrön med bruna fläckar. Benen är gul-oliv. Hanen är mörkare i kroppen . Kroppslängden är 18-22mm.

E.Danica

Söd.Sver maj-juni

Mell.Sve. juni-juli

Norra Sve. juli-aug.

E.Vulgata

Söd.Sve. maj-juni

Mell.Sve. maj-aug.

Norra Sve. juni-aug

FAMILJ:

Ephemerella / Strömslända

Art:

E.Ignita / Röd Stömslända / 7-10mm

E.Aurivillii / Stor strömslända / 10-13mm

E.Mucronata / Liten strömslända / 6-7mm

E.Notata / Gul Strömslända / 7-10mm

Nymph lever på växter i alla typer av rinnande vatten och sjöar. nympher kläcker fritt. ofta händer att nympher har stora problem att ta sig ur nymphskalet och kämpar med ryckiga rörelse, som är typiskt för de.

Slända E.Ignita hos dun färgen på kroppen varierar mellan olivgrön till brunorange. Vingarna är blågrå. Hos spinnenrn  kroppen är grönaktigt och ibland rödaktigt. hane har röda ögon.

Slända E.Aurivillii färgen på kroppen kan variera men man kan säga att färgen är ljust gulgrön i dun stadium, hos spinnern kroppen är rödbrun.

Sända E.Mucronata kroppen hos honan i dun stadium är gulröd i bakkroppen och gulbrun i bröst partiet. Om vi pratar om kroppsfärger hos hanar kan man säga att bakkroppen är nästan genomskinligt utom den yttersta spetsen som är brunaktigt.

Slända E.Notata del likna mycket på E. Ignita men har en gul kropp.

E.Ignita

Söd.Sve. jun-okt.

Mell.Sve. juli-sept.

Norra Sve. juli-aug

E.Auruvillii

Mell.Sve. juni-juli

Norra Sve juli-aug

 

FAMILJ:

Leptophlebia / Vasslända

Art:

L.Vespertina / Liten Vassslända 6-9mm

L.Marginata / Stor Vasslända 6-12mm

 

Nymph lever i både sjöar och rinnande vattendrag med rik vextlighet. Nympher hittas oftast i strandnära områdena. Kläcks oftast på detta sätt att kryper upp på ett fast föremål, men kan också frikläcka.

Slända L. Vespertina, dun har brunsvart kropp med mörkgrå framvinge. Bakvingen är betydligt ljusare. Spinner har en brunsvart kropps färg med genomskinliga (klara) vingar.

Slända L.Marginata, dun har en mörkbrun kropp och gråbruna vingar. Spinner är rödbrun i kroppen med en mörk fläck i framkanten på vingen.

L. Vespertina

Söd.Sve. maj-juli

Mell.Sve. juni-aug.

Norra Sve. juni-aug

L. Marginata

Sd.Sve. april-juni

Mell.Sve. maj-juni

Norra Sve. maj-juni

FAMILJ:

Caenis / Slamslända

Art:

C.Rivulorum / 3-5mm

C.Rubusta / 7-8mm

Nymph, lever på växter i alla typer av vatten. nymphen kläcker frit. Nymphen är liten och kompakt med 2 täckblad på kroppen.

Slända, som dun är sländan vit i färgen halv genomskilning på bakkroppen, med den framdelen av kroppen är brun eller svart. den har ett par ljusgråa vingar. Ett bra tipp att känna igen denna sländan är ett den är den ända slända som har vingarna utslagna när den villat.

C. Rivulorum

Söd.Sve juni-aug.

Mell.Sve. juli-aug

Norra Sve juli-aug.

C.Rubusta

Söd.Sve. juni-aug

Mell.Sve. juli-aug

Norra Sve. juli-aug.

OBS!!! All informations om insekternas familjer eller arter som är nämnda i denna tabell är tagna i åtanke för Scandinaviska vattendrag.

Följande litteratur har används att sammanställa denna tabellen:

1. Dagsländor i öringsvatten / Bengtsson - Boström

2.Entomologie fur Fligenfisher / Reisinger - Bauernfeind - Loidl

3.Fluefiskerens Håndbog / Malcolm Greenhalgh - Denys Ovenden

MVH

Zeljko Babic / Guidepool Bosnien